Endel dagar är jobbigare än andra. Det är sådana dagar man saknar sina nära och kära extra mycket, saknar tryggheten, att aldrig behöva känna sig ensam, att inte behöva anstränga sig för att bli omtyckt, saknar allt det man tidigare tog för givet. Idag är en sån dag. Här får jag lära mig att allt inte är så lätt jämt, att jag måste kämpa ibland för att allt ska bli bra och som jag vill ha det. Men allt som händer här skapar nya erfarenheter, detta ingår i min resa jag och jag antar att det här är bra för mig.

Uppdatering om dagen:
Har inget speciellt att säga om idag. Vaknade upp efter allt för lite sömn vilket satte sina spår för resten av dagen. Var i skolan, gick till gymmet och nu är jag hemma. 

Kan någon hälsa tack så jättemycket till min älskade farmor som skickar vykort till mig då och då. Jag blir alltid lika glad! Tacktacktack, och som svar på hennes fråga; jag mår bara bra. Jag tänker på dig farmor hoppas du mår bättre nu. Tack för korten också ska sätta upp alla i mitt rum. Blev så chockad och tårögd när jag såg kortet på William!! Antingen var det bara just det kortet han såg äldre ut på eller så har han verkligen vuxit under de här sex veckorna, min sötnos!

Måste säga tack till alla söta kommentarer ni skickar också. De värmer så mycket att läsa era gulliga rader!!

Nu ska jag hoppa in i duschen, Pusshej! <3